Nya lagar som träder i kraft under 2023 medför att provdeltagare vid högskoleprovet nu kan komma att kroppsvisiteras vid provlokalen. Provledare som läcker provhäften kan få högre straff.
Juridiska ställningstaganden är journalistens egna och bör inte användas som juridisk vägledning – domstolar lyssnar inte på en journalist.
Kroppsvisitering på högskoleprovet
Det införs ytterligare åtgärder mot de som skriver provet istället för de som organiserar och möjliggör fusket. Att göra inskränkningar i människors integritet anses alltså vara lämpligare än att göra inskränkningar i nätverkens möjlighet att bedriva näringsverksamhet. Skatteintäkter av fusk tycks därmed ha högre prioritet än att visa respekt och hänsyn för människors integritet.
Vid flygplatser kontrolleras passagerare för att motverka terrorbrott – ett av de grövsta brotten som finns. Vid annan brottslighet som narkotikabrott har man tydligt kriminaliserat både bruk och försäljning. Vid skolor ska nu köpare av en legal tjänst kunna kroppsvisiteras innan något brott över huvud taget har skett.
Organisering av fusket är nämligen – enligt min uppfattning – fortfarande helt laglig.
Lars-Gunnar Lundh, tidigare domare i Norrköpings tingsrätt har till Sveriges radio berättat att lagstiftaren inte har hängt med i utvecklingen. För att kriminalisera fusket vidtogs snabbast möjliga åtgärd genom att införa en försäkran på heder och samvete.
Att införa försäkran på heder och samvete har av både juridiska experter, polisen, politiker och journalister flera gånger tolkats som en åtgärd mot de som fuskar, inte de som möjliggjort fusket.
Journalister utan gränser föreslår att man i första hand stoppar fuskverksamheterna – inte de enskilda individer som väljer att använda deras tjänster.
Grovt brott mot tystnadsplikt
Grovt brott införs för brott mot tystnadsplikt vilket leder till att en provledare som läcker provhäften skulle kunna få högre straff än tidigare varit möjligt – om domstolen anser att brottet uppfyller rekvisiten för grovt brott. Detta påverkar dock inte de så kallade fusknätverken i sin helhet utan främst den som läcker provet.
Trots att i vart fall två provledare åtalats i domstol för att ha läckt provhäften har dem aldrig åtalats för just brott mot tystnadsplikt. Istället åtalades dem för medhjälp till osann försäkran, ett brott som många experter av juridiska skäl menar inte har begåtts.
Att fotografera ett prov är inte brottsligt i sig utan det är spridandet av uppgifterna som är kriminaliserat i de fall sekretess fortfarande råder.
2023-08-06 – Ljudklipp med Lars-Gunnar Lundh
Oscar Gustafsson – journalist och ansvarig utgivare.