Flera av de tilltalade i målet om fusk på högskoleprovet har vid återkommande fall rapporterat om allvarliga missförhållanden. En av anklagelserna har varit att Ekobrottsmyndigheten raderat viktiga handlingar ur förundersökningen – uppgifter som skulle kunna ge en annan bild av händelserna och därmed ett annat domslut. Trots flera anmälningar så har ingenting hänt – tills nu.
Nu erkänner chefsåklagaren på Ekobrottsmyndigheten i Linköping att delar av förundersökningen raderats. I ett mejl till Journalister utan gränser skriver åklagaren att de – efter att domen vunnit laga kraft – raderat en stor mängd allmänna handlingar som försvaret tidigare begärt att få tillgång till. Under förundersökningens gång nekades försvaret så kallad partsinsyn och nu är de allmänna handlingarna raderade och kan inte längre begäras ut. De åtalade får därmed inga som helst möjligheter att åberopa material som funnits i deras egna datorer.
Det är en grundbult i en rättsstat att bevismaterial i en brottsutredning hanteras med största noggrannhet och transparens. Därför väcker det stark oro när en åklagare låter radera allmänna handlingar. Dessa dokument, som enligt offentlighetsprincipen tillhör allmänheten, kan vara avgörande för att förstå om en domstol kommit fram till rätt beslut. Om de förstörs försvåras möjligheten till granskning, resningsansökningar och journalistisk efterkontroll. Det undergräver inte bara förtroendet för rättssystemet, utan riskerar även att dölja potentiella rättsövergrepp. Av arkivlagen framgår att handlingar som har betydelse för rättskipning i regel inte ska gallras.
Myndigheten har varit medveten om att handlingarna är mycket betydelsefulla för försvaret – det är alltså helt uteslutet att raderingen skett av misstag. I ett rättssamhälle där maktutövning måste kunna granskas i efterhand är detta inte en administrativ detalj, det är en demokratisk angelägenhet.
Jag som skriver om högskoleprovsmålet är journalist, hackare och ansvarig utgivare. Jag dömdes i aktuellt mål – mot mitt nekande.