Det har nu gått mer än sju år sedan Ekobrottsmyndigheten gjorde ett tillslag mot verksamheten som de kallat HP-Hjälpen. Enligt myndigheterna och domstolarna är verksamheten ”uppenbart olaglig”, men vad säger egentligen lagstiftningen? Det ska vi reda ut.
HP-Hjälpens verksamhet gick ut på att till höga priser sälja offentliga handlingar – något som normalt anses lagligt. Det finns ett stort antal verksamheter som säljer offentliga handlingar i form av personuppgifter, biluppgifter m.m. Alla dessa verksamheter har något gemensamt, man nyttjar yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen.
För att åtnjuta ett grundlagsskydd för en hemsida och databas så krävs i dessa fall oftast ett utgivningsbevis – något man måste ansöka om. I ansökningsprocessen anges en ansvarig utgivare som bär det straffrättsliga ansvaret vid händelse av brott. Vissa verksamheter kan få ett automatiskt grundlagsskydd om vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar har stor betydelse för bedömningen om HP-Hjälpens verksamhet varit legaliserad eller inte.
Några allmänna krav som generellt gäller är att verksamheten ska rikta sig till allmänheten, lyssnaren ska inte kunna påverka innehållet i sändningen och lyssnaren ska inte kunna styra när sändningen startas eller stoppas. Innehållet i sändningen har ingen betydelse och ska inte bedömas. En radiokanal är ett exempel på verksamhet som automatiskt får skydd.
Hur förhåller sig dessa krav till HP-Hjälpen?
Verksamheten ska rikta sig till allmänheten
Åklagaren har vid flera tillfällen bekräftat att HP-Hjälpen gjort reklam offentligt, publicerat uppgifter om försäljning på en offentlig hemsida osv. Åklagaren har bekräftat att HP-Hjälpen uppfyller kravet på att verksamheten riktats till allmänheten.
Lyssnaren ska inte kunna påverka innehållet
De som köpt allmänna handlingar av HP-Hjälpen har erhållit dessa i en radiosändning. Kunderna har inte haft möjlighet att påverka innehållet.
Lyssnaren ska inte kunna bestämma när sändningen startas eller stoppas
HP-Hjälpen bestämde självständigt när sändningen startades och avslutades, de som köpte tjänsten kunde inte påverka huruvida det fanns en sändning eller inte.
Vad är radioutrustning?
Rent generellt kan sägas att en enhet som är utrustad med en radiomottagare automatiskt klassas som radioutrustning. En radiomottagare är en enhet som kan ta emot radiovågor, dessa inkluderar alla typer av radiovågor så som Bluetooth, wi-fi, 3G, 4G, 5G, FM-radio med mera.
Definitioner av radioutrustning framgår av EUs RED, Radio Equipment Directive. Post- och telestyrelsen har en samlingssida med mer information. Definitioner framgår också av exempelvis PTSFS 2023:2.
Yttrandefrihetsgrundlagens definition innebär dock att all typ av radioutrustning omfattas så länge övriga krav uppfylls. Man måste därför inte grotta ner sig i all juridik om radioutrustning eftersom det är uppenbart att tekniken som använts i HP-Hjälpens fall omfattas av lagstiftningen.
Kunderna använde vad åklagaren kallade för ”avancerad teknisk utrustning” (observera att åklagaren inte kallar det för mobiltelefon). Utrustningen var nämligen konstruerad så att den endast kunde ta emot radiosändningar. Det var omöjligt för kunden att göra någonting annat med utrustningen.
Omfattas all fusk-verksamhet av grundlagsskydd?
Nej, det är enligt vår kännedom endast HP-Hjälpen som erbjudit allmänna handlingar via radiosändning. Andra aktörer sålde handlingarna genom vanliga telefonsamtal där kunderna kunde prata och kommunicera med verksamhetsanordnarna. Tvåvägskommunikation är inte en grundlagsskyddad radiosändning. Dessa aktörer bad dessutom kunderna att köpa egna telefoner och hörlurar och verksamheten salufördes inte till allmänheten då de endast tycks ha gjort reklam på vissa specifika forum på nätet.
Det är alltså inte innehållet i sändningen som avgör legaliteten, det är den tekniska utrustningen och övriga omständigheter.
Förbud mot polisiära tillslag
Det som åklagaren kallat för ”sambandscentral” är alltså – rent objektivt – en radiostation. De som sänt ut handlingarna kan ha arbetat som tekniker, programledare eller något annat vanligt förekommande arbete på radiostationer. Det föreligger förbud mot polisiära tillslag mot denna typ av radiostation. Förbud föreligger också mot att beslagta radioutrustningen som kunderna använt. Alla som arbetar på en sådan radiostation har en grundlagsstadgad tystnadsplikt gällande i princip allt som förekommer i sändningar, inklusive vilka som deltagit och vilka som bidragit med information och handlingar. De som misstänkts ha organiserat fusket får alltså inte prata med polis och myndigheter om sändningen.
Eftersom verksamheten omfattas av grundlagen så kan innehållet i radiosändningen inte bedömas som olaglig så länge det inte framgår av just yttrandefrihetsgrundlagen (brottsbalken är alltså inte tillämplig). Trots detta har flera personer dömts för att ha sänt ut allmänna handlingar i radiosändning.
Konsekvenser av de fällande domarna
Sverige har länge haft ett rykte om att vara ett land med ett av världens bästa yttrandefrihet. När domstolarna plötsligt struntar i grundlagen utan att lämna några motiveringar så kvarstår frågan – är våra radiostationer verkligen skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen? Kommer myndigheter göra fler tillslag när innehållet i radiosändningarna inte passar dem? Vad hände med Sveriges grundbult – att föra diplomatiska samtal före användningen av våld?
Fler personer som varit anställda i HP-Hjälpen har lidit av både fysiska och psykiska skador. Dessa personer har sett sin medverkan som en del av en anställning – ett vanligt jobb, åklagaren har bekräftat att de å ena sidan anser att detta är en näringsverksamhet med anställda – men att flera personer ändå ska dömas till fängelse. Är det verkligen önskvärt att personer som drabbas av allvarlig sjukdom ska lotsas – av myndigheter som arbetsförmedlingen – in i denna typ av näringsverksamhet om det inte finns klara och tydliga regler kring dess legalitet?
När gränserna mellan arbete och kriminalitet ständigt suddas ut av domstolar och myndigheter så riskerar utsatta grupper i samhället att råka illa ut.
För ca 10 år sedan hjälpte Journalister utan gränser ett Norrköpings-baserat filmkollektiv med en kortfilm som kallas ”De arbetslösa”. I kortfilmen görs satir om en absurd situation där kriminella verksamheter får statligt stöd för att de har anställda torpeder. Efter domen mot HP-Hjälpen är detta ämnet hetare än någonsin.
Kortfilmen finns att se på YouTube.
HP-Hjälpen hade en klar och tydlig politisk agenda som framgick genom bland annat deltagande i radiointervjuer med Sveriges Radio. Verksamheten var grundlagsskyddad och domstolar ska därmed inte störa och förhindra deltagande i offentliga debatter. Politik, arbete och brott måste särskiljas.
Journalister utan gränser har sökt UHR och Ekobrottsmyndigheten för en kommentar. Artikeln kan därför komma att uppdateras.
5 oktober: Varken UHR eller Ekobrottsmyndigheten har svarat på mejl.
Jag som skriver om högskoleprovsmålet är journalist, hackare och ansvarig utgivare. Jag dömdes i aktuellt mål – mot mitt nekande.