Det har nu gått flera år sedan Göta hovrätts dom i målet om fusk på högskoleprovet vann laga kraft. Den nya praxis som fastslogs i målet innebär att även olagliga verksamheter ska betala skatt – eftersom det inte finns något uttryckligt undantag för olagliga verksamheter i skattelagstiftningen. Domstolens ställningstagande kan tolkas som att även annan lagstiftning som berör konsumenträtt och arbetsmiljö ska tillämpas på samma sätt – finns inget undantag för olagliga verksamheter så gäller lagen även för dem.
Vi har tagit kontakt med konsumentverket för att höra hur arbetet med olagliga verksamheter fortgår.
Konsumentverket skriver att de aldrig skulle göra en tillsyn mot en olaglig verksamhet. Vidare skriver de också att en konsument som vill fuska inte är en skyddsvärd konsument.
”De konsumenter som medvetet vill fuska eller begå olagliga handlingar är inte skyddsvärda konsumenter.”
Trots möjligheter att utöva tillsyn mot olagliga verksamheter väljer alltså konsumentverket i regel att inte göra det. Något uttryckligt lagstöd för att undanta olagliga verksamheter från granskning finns inte. Det finns däremot en rättsprincip som kallas pactum turpe som innebär att ett omoraliskt eller olagligt avtal i juridisk mening inte ska anses giltigt trots att något undantag inte står skrivet i lag. Principen användes som stöd i tidigare praxis som då innebar att olaglig verksamhet inte kunde beskattas eftersom inkomsterna inte kunde utgöra en laglig förvärvskälla.
Om man tillämpar hovrättens nya praxis – att all lagstiftning ska tillämpas även på olagliga verksamheter – i konsumentverkets verksamhet så skulle det resultera i mycket anmärkningsvärda situationer. Ett exempel skulle kunna vara att konsumentverket kan komma att granska fall där en konsument anser att kvalitén på sitt inköpta knark inte uppfyller förväntningarna enligt den marknadsföring som knarklangaren publicerat på internet.
Konsumentverket har å andra sidan mycket kraftfulla verktyg för att kunna störa olagliga verksamheter, som exempelvis sanktionsavgifter och förbud. Användandet av sådana verktyg skulle antagligen kunna stävja olagliga verksamheter och på så sätt skydda konsumenter.
Hur hovrättens praxis ska tillämpas i verkligheten är fortsatt mycket otydlig. Konsumentverket tycks dock inte ha för avsikt att följa hovrättens ideologi och praxis.