Mer än 7 år har passerat sedan dess att nationella insatsstyrkan stormade en lägenhet där Ekobrottsmyndigheten misstänkte att ett omfattande fusk på högskoleprovet pågick. ”De misstänkta har bedrivit omfattande näringsverksamhet utan att betala skatt” sa åklagarna när de misstänkta skulle häktas. Att olaglig verksamhet också skulle bedömas som näringsverksamhet har varit helt osannolikt för flera av de misstänkta. Ett sådant förfarande skulle exempelvis kunna leda till att Konsumentverket ska vägleda konsumenter som vill handla olagliga produkter eller tjänster.
Nu har Högsta förvaltningsdomstolen gjort sin bedömning i frågan om skatteplikt och inkomstslag. Domstolen kommer fram till att inkomster från olaglig verksamhet ska förverkas i sin helhet. En olagligt verksamhet kan således inte anses utgöra näringsverksamhet – eftersom den saknar vinstsyfte.
”När det gäller en verksamhet som helt och hållet bygger på brott bör beaktas att utbyte av brott enligt brottsbalken ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt. Normalt kan således, objektivt sett, verksamhet som uteslutande grundas på brott enligt brottsbalken inte anses leda till vinst”
Högsta förvaltningsdomstolen går alltså emot både Tingsrätten, Hovrätten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten och ger de tilltalade rätt i flera avseenden. Domen innebär större möjligheter för de tilltalade att ansöka om resning i brottmålet – där en av de misstänkta redan fått avtjäna fleråriga fängelsestraff för att inte ha betalat skatt i den obefintliga näringsverksamheten. De misstänkta har också suttit häktade med fulla restriktioner med hänvisning till att de bedrivit näringsverksamhet utan att betala skatt – men grunden för häktningen kan alltså ifrågasättas.
En av de misstänkta fick vid flera tillfällen under förundersökningen frågan om hur mycket pengar denne hade tjänat på aktuell näringsverksamhet – varpå den misstänkte svarade ”inget”. I olika forum på nätet har den misstänkte med anledning av detta svar hängts ut. Ekobrottsmyndigheten vidtog allvarliga förhörsmetoder och anklagade den misstänkte för att ljuga om sina tillgångar. Med Högsta förvaltningsdomstolens dom kan man nu konstatera att svaret som den misstänkte gav – rent objektivt och oavsett kontanternas ursprung – varit alldeles korrekt. Om kontanterna härrörde från HP-Hjälpen så är de ändå inte att betrakta som en inkomst från näringsverksamhet. Den misstänkte har alltså – rent juridiskt – svarat korrekt på frågan.
Den misstänkte har förklaringar till sina tillgångar, något som Ekobrottsmyndigheten valt att inte reda ut.
Högsta förvaltningsdomstolen slår däremot fast att det är möjligt att beskatta den som deltar i olaglig verksamhet i inkomstslaget tjänst. I aktuellt mål innebär det att frågan om skatt nu kommer att återförvisas till första instans – Förvaltningsdomstolen – för ny prövning. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar också att det framförts flera yrkanden om att Skatteverkets beskattningsprocess inte utförts lagenligt och att dessa frågor måste prövas.
Jag som skriver om högskoleprovsmålet är journalist, hackare och ansvarig utgivare. Jag dömdes i aktuellt mål – mot mitt nekande.